"Jag har alltid haft en komplicerad relation till maten. Maten har varit min strategi att hantera sorg, glädje, stress, alla små och stora händelser i livet. Oavsett var jag har befunnit mig i livet, har maten varit ett sätt att belöna eller straffa mig själv, oavsett humör.

Jag kan inte minnas när jag inte gick på diet, antingen flytande eller annan form. Sista åren har jag slutat banta, istället började jag hoppa över måltiderna (oftast under dagen) och äta endast en gång, framförallt på kvällen. Jag kunde svälta min kropp för att sedan öppna en påse chips (och äta upp det på en halvtimme). Jag har inte lagt så mycket tanke på mitt utseende, utan jag kände mig nöjd med mig själv och mitt liv. Jag trodde att jag mådde bra och att allt är som det ska. Att jag köpte kläder som alltid var en storlek större än dem jag köpte tidigare, bortförklarade jag med att passformen är smalare nuförtiden.

Sedan kom en kall dusch. Jag skulle åka iväg med några vänner och ville klä mig lite finare. Inga kläder passade!!! Jag blev förtvivlad, ledsen men framförallt arg. Jag tänkte "Nu får det räcka!!!" Nu ska jag ordna min vikt och min hälsa. Dagen därefter började jag min resa. Jag promenerade, försökte äta mer regelbundet och slutade med alla kolhydrater och kakor. Under kommande sex månader har jag hållit mig till detta. Och mått skitdåligt.....

Till jul 2021 fick jag en träningsbok i julklapp av min väns barn. Först skrattade jag, men sedan tänkte jag “ok, måste testa”. Jag har aldrig tränat på ett gym, men jag visste att jag måste börja någonstans....

Det som drog mig till Invicta var just att det är ett gym för kvinnor. Jag hade mardrömmar om att gå till ett gym där folk ska döma ut mig, eller skratta åt mig. Atmosfären var välkomnande, kvinnorna som tränade var supertrevliga och personalen hjälpsamma. Sedan hade jag tur att börja träna med Mersina. Det var precis lagom med stöd och tålamod som hon visade mig så att jag inte kände mig klumpig eller misslyckad. 

Nu är det snart två år sedan jag började träna på Invicta. Måste erkänna att det inte alltid har varit lätt. Vissa dagar har jag verkligen varit tvungen att kämpa för att gå dit. Det tog även tid för att få träningen att fungera i min vardag, så att det blev en del av rutinen. Jag har blivit starkare i kroppen, mer balanserad. Jag har även börjat tänka annorlunda kring maten, där maten är ett av verktygen för att få kroppen att må bra. Mitt mål har förändrats från att gå ner i vikt till att lära mig att leva hälsosamt. Och att vara glad över små förändringar. Och vara stolt över mig själv. Och fortsätta kämpa.

Jag har accepterat att jag lever genom en förändringsprocess, där varje dag innebär nya utmaningar och nya val. Jag har även accepterat att detta kommer att ta tid. Jag strävar efter balans, vilket innebär att jag inte behöver få ångest varje gång jag äter en kaka (eller två). Jag är en del av Invicta och jag är inte klar än...... "